När Kenneth M Persson lyssnade på en redogörelse om forskningsprojektet SafeDrink där dricksvattenkvalitet utvärderades med bl.a. effektbaserad analys fick han en idé: i en bokhylla på hans kontor fanns nämligen dricksvatten som buteljerats under 90-talet – skulle det gå att analysera detta vatten och jämföra med nutida dricksvatten från samma vattenverk?
”Alla bör analysera sitt vatten med effektbaserad analys minst en gång i kvartalet”
Kenneth M Persson – professor vid Teknisk Vattenresurslära på Lunds universitet, forskningschef på Sydvatten och Sweden Water Research.
Vad visade resultaten, Kenneth – var det bättre förr?
Samtliga parametrar tyder på bättre kvalitet nu än för 30 år sedan. Det mest intressanta var hur mycket lägre dioxin-lik effekt man kunde se – här har myndigheter successivt ställt högre krav och man har blivit bättre på att mäta och begränsa utsläpp.
Det som var svårt i denna studie är att det inte går att veta hur representativt vattnet i de buteljerade flaskorna var då det fraktats och hanterats utanför vattenverken och därmed kan ha blivit kontaminerat.
På det stora hela så är det fascinerande att effekter från ämnen finns kvar efter så lång tid och går att mäta idag!
Hur bör vi analysera vatten nu och i framtiden för att få en mer heltäckande bild av dricksvattenkvalitet?
Vi bör screena våra vatten ofta, minst en gång i kvartalet om vi tittar på Livsmedelsverkets rekommendationer om frekvens för andra analyser – då kan vi få en ”diagnos” på vårt vatten precis som att vi själva gör regelbundna hälsoundersökningar hos läkare.
Kunskapen om cocktaileffekter är mycket begränsad och nu när fler tittar på möjligheter för att återanvända avloppsvatten till dricksvatten blir det såklart extra viktigt att vi dokumenterar och håller noggrann koll på vattenkvaliteten. Utöver de metoder BioCell Analytica använder idag tycker jag att man ska lagra extraherade prover för att kunna analysera dessa ytterligare i framtiden när ännu fler effektbaserade metoder har utvecklats.
Särskilt vid användning av omvandlande reningsprocesser (oxidation i form av ozonering eller AOP – avancerade oxidationsprocesser) så bör effektbaserade metoder användas då dessa processer kan omvandla hydrofoba eller partikelbundna ämnen till vattenlösliga – detta kan hjälpa oss att avgöra om det är mer lämpligt med borttagande processer såsom membranfiltrering.
Bild – Kenneth M Persson.
Läs mer om studien av buteljerat dricksvatten i denna SVU-rapport eller i Lundqvist et al. 2021.
Är du intresserad av ett samarbete? Varmt välkommen att kontakta oss på
kontakt@biocellanalytica.se
BioCell Analytica
Ulls väg 29C
756 51 Uppsala
Org.nr: 559229-7336
