I en nypublicerad artikel (Kruger et al. 2022) diskuterar fem sydafrikanska forskare vikten att vid miljöövervakning använda metoder som fokuserar på effekterna av föroreningar på organismer, snarare än att bara mäta individuella ämnen. Sydafrika är ett land med ett klimat som skiljer sig mot många andra och står nu inför stora utmaningar när det gäller vattenföroreningar och behöver effektiva övervakningsmetoder för att hantera problemen. Landet har en stor befolkning och en snabbt växande ekonomi, vilket leder till en ökad belastning på vattnet och en ökad risk för utsläpp. Föroreningar som organiska och inorganiska ämnen, kemikalier och avfall, kan ha en negativ inverkan på vattenkvaliteten och slutligen på människors hälsa.
Traditionellt sett har vattenkvalitet övervakats genom att mäta nivåerna av enskilda föroreningar i vattnet och det finns flera nackdelar med den metoden. Med begränsade ekonomiska resurser så kan inte Sydafrika inkludera så många ämnen som exempelvis görs i EU. Även när många ämnen analyseras så missas en betydande fraktion av så kallade ”okända” ämnen som också kan vara toxiska och därför avväger även industrialiserade länder att implementera effektbaserade metoder i miljöövervakning. Med enskilda halter av föroreningar kan det vara svår att göra en riskbedömning då toxiska samverkanseffekter mellan olika kemikalier inte tas hänsyn till. Effektbaserade metoder fokuserar i stället på att mäta effekterna av föroreningarna på organismer, såsom alger, fiskembryon eller in-vitro-cellmetoder, och kan ge en mer komplett bild av vattenkvaliteten.
Författarna i artikeln föreslår att Sydafrika bör överväga att huvudsakligen använda effektbaserade metoder för att övervaka vattenkvaliteten. Dessa metoder kan ge mer relevant information om vattenkvaliteten och kan hjälpa till att identifiera potentiella problem tidigare. De poängterar att effektbaserade metoder inte ersätter traditionella metoder för vattenkvalitetsövervakning, men att de i stället spelar en roll som komplimenterande analyser för källspårning.
Forskarna anser även att det behövs en integrerad ansats för vattenhanteringen i Sydafrika. Detta innebär att regeringen, industrin och samhället måste samarbeta för att hantera problemen och för att lyckas måste de skapa gemensamma mål och strategier för vattenhantering och att involvera allmänheten.’
Kruger, A. et al. (2022) ‘The role of effect-based methods to address water quality monitoring in South Africa: a developing country’s struggle’, Environmental Science and Pollution Research, 29(56), pp. 84049–84055. Available at: https://doi.org/10.1007/s11356-022-23534-3
