Debattartikel publicerad på Cirkulation.se den 9 maj 2025

Nya hot mot dricksvattnet kräver nya lösningar

Tillgången till rent och säkert dricksvatten är helt central för vårt samhälles funktion. Om någon förorenat vårt dricksvatten med giftiga ämnen är det svårt att tänka sig att någon del av samhället skulle förbli opåverkad. Allt från frukostbestyren och barnens skollunch till livsmedelsindustrins produktion skulle påverkas. Hotbilderna mot vårt samhälle har ändrats och ökat. Var och varannan vecka läser vi nyheter om inbrott eller potentiella sabotage i svenska vattenverk. Den som hittar en uppbruten dörr till ett vattentorn eller en pumpstation kan förstås inte veta om det var ett relativt oskyldigt practical joke, ett sabotage från en främmande makt eller starten på ett terrorattentat. I en sådan situation är det helt avgörande att ha tillgång till en bred verktygslåda av analytiska metoder för att snabbt kunna få en bild av ifall vattnet har förorenats eller är säkert att dricka.

Dagens kontrollsystem för att upptäcka hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten bygger på gränsvärden för ett begränsat antal kemiska ämnen. Trots att det finns tiotusentals kemiska föroreningar i miljön har vi gränsvärden bara för ett 30-tal ämnen eller grupper av ämnen. Detta smala urval av ämnen som har fått gränsvärden säger väldigt lite om förekomsten av hälsofarliga kemiska ämnen i vårt vatten. Internationell forskning visar att kända miljögifter, inkluderande de ämnen som har gränsvärden, står för en mycket liten del av de potentiella hälsorisker som kan uppstå om dricksvattnet förorenas av kemikalier. I storleksordningen 99% av de toxiska effekter som kan uppmätas i vattenprover orsakas av okända kemikalier, vilka helt förbises i dagens arbete med att säkra dricksvattnet.

Vid ett antagonistiskt angrepp på vår dricksvattenproduktion är det nog rimligt att anta att en angripare inte kommer välja att förorena vattnet med något av de välkända ämnen som har gränsvärden och som övervakas rutinmässigt. För att upptäcka en förorening efter ett inbrott eller ett sabotage kommer det alltså inte räcka att förlita sig på standardanalyser av gränsvärdesämnen.

De senaste åren har vår verktygslåda för att upptäcka hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten utökats med en ny typ av analyser: effektbaserade analyser. I dessa analyser används laboratorieodlade celler för att mäta toxicitet eller ”giftigheten” i vattenprover. Den stora styrkan med denna metodik är att man får en bred och snabb analys av alla de hälsofarliga kemiska ämnen som kan finnas i ett prov, istället för att bara mäta halterna av ett fåtal välkända ämnen. Man kan likna det vid att gå från att se enbart toppen av ett isberg till att mäta hela isberget av potentiella föroreningar.

Allt tyder på att hoten mot vårt dricksvattensystem kommer vara fortsatt högt i framtiden. Vi behöver bygga upp ett system för att snabbt utvärdera ifall vattnet är säkert att dricka efter intrång eller andra misstänkta sabotage i dricksvattenanläggningar. Att enbart analysera kända ämnen med gränsvärden är inte tillräckligt i en sådan situation. Effektbaserade metoder är en snabb och effektiv analysmetod som kan upptäcka ett brett spektrum av hälsofarliga kemiska föroreningar i vatten och därmed fungera som en tidig varningssignal för ifall vattnet förorenats. Effektbaserade analysmetoder borde vara ett självklart inslag i verktygslådan för alla dricksvattenproducenter.

Johan Lundqvist

Professor i toxikologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Grundare BioCell Analytica