Debattartikel publicerad på Cirkulation.se den 10 december 2025

Nya föroreningskrav fordrar nya metoder

EU har antagit flera nya direktiv om olika typer av vatten: dricks-, avlopps-, grund- och ytvatten. Generellt har kemiska föroreningar fått ett större utrymme i den nya lagstiftningen med fler gränsvärden och miljökvalitetsnormer, krav på riskbedömning och krav på avancerad rening av avloppsvatten. Denna ambitionshöjning från EU är i grunden positiv, men när dessa krav nu ska bli nationella regler krävs en klok avvägning mellan olika strategier och analysmetoder.

I den senaste lagstiftningen införs effektbaserade metoder som komplement till kemisk analys för att upptäcka skadliga effekter av okända ämnen och blandningar av kemiska ämnen (cocktaileffekt) i ytvatten. I effektbaserade metoder används odlade människo- och djurceller för att upptäcka om vattnet har till exempel hormonstörande effekter eller ger skador på arvsmassan. Detta ger en helhetsbild av förekomsten av farliga kemikalier i vatten, då metoderna mäter effekter också av alla de okända ämnen som kan finnas i ett prov liksom blandningseffekter som kan uppstå då flera kemikalier samverkar. I EU:s nya lagstiftning krävs effektbaserade metoder för att mäta östrogena ämnen, där det idag saknas tillräckligt känsliga kemiska analysmetoder för att upptäcka de mest potenta östrogena ämnena (hormoner och läkemedel).

Totalt sett innebär den uppdaterade lagstiftningen mycket omfattande krav på kemiska analyser för att kontrollera att gränsvärden och miljökvalitetsnormer inte överskrids och att avancerad rening effektivt tar bort föroreningar från avloppsvatten. Det fungerar för de 30-tal ämnen eller grupper av ämnen, som har gränsvärden i dricksvatten och de 70 ämnen eller grupper av ämnen som har miljökvalitetsnormer för ytvatten. Dessa utgör emellertid bara en mycket liten del av alla skadliga föroreningar som förekommer i vatten. Därför krävs också riskbedömning genom effektbaserade metoder och/eller bred kemisk screening för att upptäcka andra skadliga ämnen.

I avloppsdirektivet, som beslutades i november 2024, finns krav på avancerad (kvartär) rening för att avlägsna organiska miljöföroreningar, vilket är en mycket kostsam och energikrävande process. Kravet gäller alla avloppsreningsverk med ≥150 000 personekvivalenter och även mindre verk, totalt 50 – 100 avloppsreningsverk i Sverige, såvida inte en riskbedömning visar att mikroföroreningar inte utgör någon fara för människor eller miljön.

Riskbedömningen är alltså helt avgörande för beslutet om avancerad rening behöver införas. Hur riskbedömningen genomförs bestäms på nationell nivå och skulle kunna omfatta en bred kemisk scre­ening, kemiska blandningar och effekt­baserade metoder.

Många svenska dricksvattenproducenter, avloppsreningsverk och länsstyrelser har redan använt effektbaserade metoder i kontrollen av råvatten, dricksvatten, avloppsrening, recipient och ytvatten. Det finns alltså ett bra underlag i form av »historiska« data, som visar vad som är normala respektive förhöjda värden, vilket är nödvändigt för riskbedömningen.

De nya EU-kraven har stor potential att skydda både människor och miljö från farliga kemiska föroreningar, men nu krävs en nationell samling kring hur dessa regler ska verkställas på klokaste sätt. Att fortsätta lägga huvudfokuset på kemisk analys av enskilda föroreningar är en återvänds­gränd, då det i miljön finns hundratusentals föroreningar. Vi föreslår att effektbaserade metoder ges en central roll som screeningverktyg då dessa nya EU-regler ska implementeras i Sverige.

Johan Lundqvist

Professor i toxikologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Grundare BioCell Analytica

Agneta Oskarsson

Professor emerita i livsmedelstoxikologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Grundare BioCell Analytica